Ett år och två månader



Som jag saknar min älskade mamma!!! Jag har så mycket jag skulle vilja berätta och som jag ibland tänker att jag ska berätta...men hon finns ju inte här. Det känns fortfarande så overkligt, som om det inte gäller mig...inte min mamma. 

Helt plötsligt kan det komma över mig. Jag blir både arg och ledsen på samma gång. Livet är så orättvist! Varför skulle just min mamma drabbas...jag vill ju ha henne kvar, här och nu!

I eftermiddag ska jag åka ner och tända ljus i minneslunden. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

Din e-mail: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0