Igår kväll longerade jag Sune. Han var ngt spänd från början, eftersom korna stod ganska nära och råmade ( vrålade) högt. De var nog hungrig, brukar låta så då. :)

Till morgon blev det i allafall ett dressyrpass. En rund och låg form där han var kvick och framme för skänkeln. Fick påminna honom några gånger om min vänstra skänkel, som han ville gå lite emot och inte lyssna på som jag ville. Red även utan sporrar, men hade ett spö att peta med i stället. Efter ett tag blev det mycket bättre och jag kunde avsluta med en bra känsla i traven där jag tog upp formen lite.