Satt och kikade runt på olika sidor om hästarnas tänder och olika bett. Hittade denna text på den HÄR sidan:

Jag arbetar som hästtandtekniker sedan 10 år och behandlar både rid- och travhästar. Under behandlingarna ser jag ofta bettrelaterade skador i hästens mun. Ofta utan att ryttaren känner till saken och tror att hästens beteende beror på något annat.
Mycket har sagts och kommer att sägas om bettet i hästens mun. Informationen jag ger här är ur en hästtandläkares synvinkel. Med många behandlade hästar bakom mig har jag fått en god insikt i ämnet. Fel betslade hästar ger problem vid ridningen och skador i munnen.

Ett väl anpassat bett ska ligga i ett vilolägo i munnen när du inte tar i tyglarna. Det är först när du kräver något av hästen/ tar i tyglarna som hästen ska påverkas och du få önskad reaktion.
Ett exempel på detta är alla dessa för korta sidostycken. Längden på detsamma ska vara så att bettet kommer just i mungipan. Kontakt med mungipan utan att bettet trycks upp och in mellan tänderna.

Det finns tre grundtyper av bett: Ledat, rakt och portal

Ledat: De allra flesta hästar fungerar väl på ett ledat bett. Att föredra är ett 3- delat. Det ligger mer naturligt över tungan och ner över lanerna. Ett sådant bett ger ett fördelat tryck över tungan och lanerna. Att tänka på är att välja ett lagom långt och tjockt bett. Är det för långt kommer hästen få knipskador på insidan av mungiporna och en häst som frenetiskt biter i bettet. Är det för tjockt kommer hästen att gapa då bettet inte får plats. Använd hellre ett smalare än ett tjockare bett. Visserligen är det skarpare men det får plats.
Se till om möjligt att bettet har fasta D-ringar. Det gör att hästen inte kan få knipskador på utsidan av mungipan.
Är bettet för långt får hästen knipskader inne i munnen. Hästen skyddar sig då med att suga in bettet och bita tag i det. Med tiden blir det ett nedslipat mellanrum och då alltså ännu lättare att bita tag i bettet. MÅNGA hästar går med för långa bett!
Många ryttare har för korta sidostycken och pressar på detta vis in bettet mellan tänderna. Självklart biter hästen då tag i bettet. Har du betslat på detta vis får du dina "2 veck i mungipan", fast av fel anledning. Börja med att sänka/justera sidostyckena, så att bettet ligger i viloläget! Därefter tar du med ett finger i bettringen och sträcker bettet i munnen så att det ligger rätt/rakt över tungan. Se till så att bettringen ligger intill på motsatt sida utan att pressas in i munnen. Om du då får ut ett överskott på andra sidan är bettet så här mycket för långt.

Rakt: Ett mindre antal hästar accepterar inte tryck på lanerna. Du löser detta genom att betsla hästen med ett rakt stångbett. Detta gör att allt tryck kommer över tungan och befriar lanerna.
Längden är inte lika avgörande för dessa bett. Det har inga leder och kan därmed inte knipa hästen i mungipan på insidan.

Portal: Ett mindre antal hästar accepterar inte tryck på tungan och behöver då alltså tungfrihet. Det finns olika modeller på marknaden så i detta fall får man prova sig fram.

Material: Det finns olika metaller i betten. För att öka salivproduktionen i munnen är det bra att välja ett bett med koppar eller sötmalm i.

En del väljer gummibett eller läderklädda bett för att de ska vara snällare mot hästen. Gummi är ok om det är helt men så fort du får bitmärken skadar det hästen. Då river det på slemhinnorna som om du hade rullat sandpapper runt bettet. Obs! besiktiga ditt gummibett ofta.
Läderklädda bett används mer inom travsporten. När läder blir blött av saliven gnider det mot slemhinnorna och det går hål. Jag kan faktiskt aldrig rekommendera läderklädda bett. Jag ser ofta rejäla skador på lanerna efter användning..

I dessa fall rekommenderar jag raka stångbett och bettlyftare under en period.

Val av tjocklek: Bettet måste få plats, så det är en bedömning. Dessutom är grovleken på lanerna viktigt när hästen har ett ledat bett. Känn på de nedre lanerna! Vissa hästar har grövre och vissa smalare/tunnare. På två tillsynes likadana hästar kan alltså ett bett ge helt olika effekt. Trycket/mm blir högre om hästen har smala laner och därmed trycket högre.(Läs skarpare bett.)

Aachen nosgrimma stänger hästens mun men samtidigt ligger remmen framför bettringarna och pressar bettet mot kindtänderna. Har hästen redan för långt bett får hästen det ännu enklare att bita fast.

Hävstänger och kedjor finns till de flesta grundtyper av bett. De kan vara nödvändiga om du har en het häst. Prova alltid först utan. Du ska sträva mot en så enkel och skonsam betsling som möjligt.

När du provar ett nytt bett är det viktigt att göra en bedömning först efter 3-4 veckor. Har du tidigare haft ett bett som gett vissa skador på slemhinnor, känns det först befriande för hästen.
Efter en tid vet du om det nya bettet fungerar bättre (läs: ger mindre skador i munnen)."

Läsvärd och tänkvärt, eller hur?! Måste erkänna att jag är väldigt dålig på att variera bett. Det blir mellan det vanliga tvådelade (bridong) och kandaret. Tror vi ska sänka ner bettet ett hål på Cocco.... kanske man ska prova ett rakt på henne....?